Min fars första Villebråd

Tidigare berättelser har handlat om min Farfar
men här berättar min far om sitt första villebråd.

Skulle tro att jag var i 10-års åldern
som jag nämnt förrut så var hunden"dolly"
duktig som jakthund och i bland hände det att hon stack iväg upp i skogen
och började skälla, ibland fågel och ibland ekorre.
Så hände det en höstmorgon att hon stack iväg
och började skälla någonstans vid "sörigela" som vi sa
Far och mor var uppe i lagårn så far hade inte tid att gå dit

Så han säger - Ta du bössa å gå dit o skjut ekorren
-Jer du int klok skick pejtjen, han han kan ju skjut se sa morsan
Ä sa farsan han har ju fårt ve me meg så han vet hur he gådell.
- Ja he han skjut , he ska i eta opp rått sa morsan.
Jag fick ta det enpipiga hagelgeväret å gå
och det var en ekorre hon skällde nästan framme vid odlingen.
När jag skulle skjutaorkade jag ej hålla upp geväret,det var för tungt
därför kom jag på att lägga gevärspipan på en talkvist.
siktade på ekorren och höll geväret hårt mot axeln , de hade farsan
sagt att man skulle göra, spände mig och blundade och tryckte av.
och ekorren damp i backen.
Det var allt en stolt tioåring som kom hem med geväret över axeln
och en ekorre hållande i svansen.
Det visade sig att det inte var så mycket till skinn för det såg ut som ett såll
jag hade ju siktat mitt på och det var visst bara huvudet man skulle försöka träffa.

Om Min mor åt upp ekorren " Rå " som hon sagt
det förtäljer inte historien.