Ett jäkla hundliv vid älven får mig gå ned och kolla om de är på vår sida hunden är eller på grannsidan och får då se denna gynnare som står där i godan ro.Nu får vi avvakta och se var de bär iväg.. Hukar mig ned och avvaktar
Väntan blir lång men sakta men säkert kommer den närmare och närmare min sida.Sekunderna känns som minuter och minuterna känns som timmar Kalven är varsam men lugn och grannlagets hund skäller fint 500-600 uppströms och jag gissar att De är en Ko som ställt av kalven och tagit hunden med sig . De händer ofta längre och längre in på hösten och de är jättelätt att om kon är liten och man inte är uppmärksam som hundförare att kon åker i backen och kalven blir moderslös.Själv står man på knä och kikar fram bakom en björk och hoppas att man har fru furtuna med sig och den ska komma över på vår sida och sakta men säkert kommer den närmare och närmare min sida .Jag har bestämt att kommer den inom ett visst område så trycker jag av.Tillslut så är den där, och rödpunkten ligger mitt i bringan och skottet går av, Kalven rycker till och är på väg upp på land men kastar och vänder ut i älven igen och får då en ny smäll av 308an och den snurrar ett var och lägger sig ned i det iskalla vattnet och Nu tänkte ja jäklar nu blir de att bada..Hunden skäller fortfarande och allt blir tyst och stilla Kalven flyter snabbt ned mot forsen vidare ned efter älven..
